Vår lägenhet på Norra Cypern: oktober 2018

Senast vi var här var i april-maj detta året. Vi hoppades på att kunna komma loss minst en månad denna höst och se.....det gick. 30 dagar skall vi vara här, från tidig oktober till tidig november.

När jag skriver detta har vi två och en halv vecka kvar.
Som vanligt flög vi med Turkish Airlines från Landvetter till Istanbul.
En timme mellan fighterna och sen satt vi på planet mellan Istanbul och Ercan.

Extra roligt denna gång var att vår mellan-son Simon skulle vara med oss en vecka. Hans förmåga att sova under flighten är avundsvärd.

Så kom vi till lägenheten runt 8 på kvällen. Då är det mörkt och när vi tittade ut över en mörklagd trädgård anade vi att där hade vuxit ordentligt.

Och när det ljusnade fick vi svart på vitt....

......oj vad det hade växt......

....Så kul.

Iväg för att handla. Och att handla frukt och grönsaker är en väldigt trevlig upplevelse här nere. Rikligheten, vetskapen om att det är Europas minst besprutade grödor och inte minst priset. Ofta en tredjedel av vad det kostar hemma och ibland mindre än så.

Nu var det dax för en promenad. I våras började med ett nytt bostadsprojekt ca. 15 min. gångväg

från vårt ställe. Maldives Home heter projektet. (Klicka på namnet för mera info)

Så här är det tänkt att bli.......

Just nu ser det ut så här.

Men jag är övertygad om att det blir inflyttning nästa höst.

Här nere byggs som aldrig förr. Tre stora områden är "på gång" inom bara några minuters

bilresa från vårt ställe. Framtidstron är det sannerligen inget fel på.

Allt fler Svenskar investerar här nere och det är inte så konstigt eftersom priserna för en

lägenhet här är lägst om man vill bo nära den europeiska delen av medelhavet.

Det går fortfarande att köpa ett fint boende här för under 700 TKR.

Ett annat projekt som byggs några km från vår lägenhet heter "The Cove".

Så här presenterar dom sig. (Klicka på namnet för mera info.)

Vi vandrade vidare och på vår väg tillbaka passade vi på att slinka in på "The Coconut",

en restaurang alldeles i närheten av oss och med en karibisk ägare som en gång jobbat på Sjömagasinet i Göteborg. Världen är märkligt liten.

Blomsterprakten är ibland bedövande.

Kaffe och glass blev menyn denna gång

Leve Facetime. Så lätt att hålla kontakt med våra nära och kära.

Först lite avvaktande men sen kopplades charmen på för fullt.

Ett område nära oss heter Pine Valley.

Deras trädgårdsmästare är väldigt duktig.

Vi åkte dit för att visa Simon.

Även dom har pool.

Sen var det dax för salta bad.

Denna gång på Korinium Beach, golfbanans egen strand. För 20TL per dag får du tillgång till solstol, restaurang, toa, dusch m.m.

Att gå ut och äta här nere är vanligtvis märkbart billigare än i Sverige. Och för ett tag sen var det nästan fritt fall på valutan, Turkiska Lira (TL). När vi köpte vår lägenhet 2014 stod den i drygt 3:-,

nu ligger den på 1,56. Så att äta, handla, shoppa blir väldigt billigt för en svensk.

Kvällen tillbringade vi på Elexus Hotel, ett några år gammalt lyxhotell, Casino, Konferens och Spa.

Vi åt väldigt gott för ca. 150 SEK pp inkl. vin, kaffe och dessert. Väldigt prisvärt. Här finns fem restauranger att välja på varav vi tycker att den Asiatiska är bäst.

Deras 13-rätters är dyrare men väldigt god.

Schysst design på Pizzaugnen.

Finfin pizza med tryffel. Det gillar vi.

Även pastan var väldigt god.

Man sitter med fördel ute och äter.

Mor och son väntar in maten.

Detta vin rekommenderas varmt.

Man kan med fördel tillbringa en dag på Elexus förstklassiga badanläggning.

Ganska dyrt, ca. 150 SEK pp och dag, men den är något alldeles extra.

En annan restaurang, en som serverar Indisk mat, heter "Space Garden och ligger på promenadavstånd från vår lägenhet.

Ett sjaskigt yttre kompenseras väl av väldigt god mat i rikliga portioner.

Här är prislistan. Ta priserna gånger 1,65.

Dags för den oftast dagliga promenaden. Ambitionen är minst 8000 steg per dag.

Ibland blir det mer och ibland mindre.

Utsikten är ok.

Denna gången bar det av genom ett villaområde nära oss.

30C mellan husen runt den 20 oktober. Det räcker utmärkt.

Hemma igen. Pustar ut efter väl förrättat värv och njuter av utsikten.

Dags för avsvalkande pooldopp i det 25-gradiga vattnet.

...och solen skiner....

.....och himlen är blå....

En halva Lindqvist

Ett ställe som är trevligt och hyfsat prisvärt, speciellt på söndagar då det serveras brunch, är Korineum golfklubb. (Klicka på länken för mera info) Brunchen går på 80TL pp och den är riktigt bra. Och är man som jag, väldigt förtjust i goda efterrätter, då är detta något att besöka.

Grillfest på onsdagskvällar.

Svenska flaggan på plats. Men det är inte så konstigt eftersom

svenskarna köper allt fler lägenheter här nere.

Omgivningarna är njutbara tycker vi.

Så härligt att vi lyckades få till en träff med våra vänner Sven och Catarina från Stockholm. Eftersom Catarina är junioren bland oss fyra så var hon tvungen att åka hem till Sverige för att jobba. Men 1,5 timmar fick vi tillsammans på golfklubben innan Catarina var tvungen att åka till flyget.

Vilken brunch på golfklubben.

Sven lät sig väl smaka.....och det gjorde vi andra också.

I min ungdom var jag en pumpa.

...... och så var det de här med desserter samt det faktum

att magen blir snabbare mätt än ögat. Men gott är det.

......om jag smakade på allt? Nää........

Denna tiden på året (okt-nov) är det lite ostadigare här nere.

Och plötsligt blir den blå himlen svart.

Det har varit en märkligt känsla några kvällar nu. Kolsvart och blixtrat som aldrig förr. Men helt tyst. Inget åskmuller alls. Bara en himmel som lyser upp på det mest fantastiska sätt..... timme efter timme.

Dagen därpå var det fint väder igen.

Då passade vi på att åka in till den lilla hamnstaden Kyrenia. Vi behövde en ny kyl/frys.

Man hyllar sina hjältar. Denne man står vid vattnet i gamla stan.

Jag får ibland frågan om det är ok att köpa något på Norra Cypern för det är ju trots allt ockuperad mark. Och det är sant, men det har också sin historia. Jag skall inte gå in på själva proceduren om hur man köper "säkert" här nere men låt mig ge en kort beskrivning av varför situationen är som den är på Cypern. Självklart sitter inte jag med någon absolut sanning, det vore förmätet att påstå det, men så här kan en kort beskrivning se ut utifrån FN:s historiebeskrivning:

Norra Cypern är en ockuperad del av Cypern där det idag finns 35000 turkiska soldater. Ett mindre antal soldater från FN och Storbritannien finns på den södra sidan.
Dock ser du i princip aldrig några soldater eftersom dom håller till på sina förläggningar.

Det finns mycket gammal bitterhet mellan grek- och turkcyprioter. Det är en historia som går långt tillbaka i tiden. Och beroende på vem man frågar finns det olika åsikter om rätt och fel.

Faktum är dock att 1974 angrep den dåvarande grekiska militärjuntan Cypern via olika paramilitära grupper och med våld avsatte den demokratiskt folkvalde presidenten, ärkebiskop Makarios. Han var president för hela ön och demokratiskt vald av både grek- och turkcyprioter.

Syftet med angreppet var att med våld införliva Cypern med Grekland. Turkcyprioterna som är i minoritet på ön (ca. 30%) fruktade för sina liv och bad Turkiet om hjälp eftersom England sagt nej. Turkarna invaderade och krig bröt ut 1974. Då kriget var över drogs en gräns. Människor, både grek och turkcyprioter, förflyttades så att turkcyprioterna kom att bo i norr och grekcyprioterna i söder. (Merparten av de som tvångsförflyttades var Grekcyprioter) 1983 utropade sig Norra Cypern (Kallas också TRNC) som en självständig stat. Det är bara Turkiet som erkänt den nya staten.

Intensiva fredsförhandlingar har under FN:s ledning pågått vid flera tillfällen, senast 2016.

De förhandlingarna bröt samman, fr.a. beroende på frågan om maktfördelningen i ett gemensamt parlament men också på frågorna om mark och avvecklingen av de turkiska soldaterna på ön. Om förhandlingarna hade lyckats hade hela ön gått över till Euro dagen efter och hela ön hade dessutom omgående införlivats i EU. Frågan var förhandlad och klar i både EU och ECB.

Fredsförhandlingarna är nu på väg att återupptas igen under FN:s ledning (November 2018).
Låt oss hoppas på fred inom en snar framtid. Som det är nu råder lugn och har gjort så i 44 år.
Men det är inte formellt fred.

Det finns hela tiden ett flöde av människor mellan syd och nord. Nyligen invigdes ännu en gränsövergång mellan norr och söder. I dagsläget finns 13 passager.

Ombyggnaden av Ercan, Norra Cyperns flygplats, är klar om något år och har då blivit 3 ggr så stor, jmf med idag. Att som Europé flyga till södra sidan, tex. Larnaca, och sedan ta en taxi till norra sidan är inga som helst problem. Detta sker i hundratal varje dag året runt.

Ibland blir diskussionen väldigt endimensionell när det gäller denna fråga men så enkelt är det inte. Vad som är rätt och vad som är fel beror på vem du frågar. Och det är gott att veta att Cyperns båda presidenter är goda vänner rent privat och strävar efter en snar lösning.

Strandpromenaden i Kyrenia en kväll i oktober 2018.

Så här är det: Vi har världens bästa grannar här på Norra Cypern: Ann & Alan Kuzbut.

Alltid så vänliga och hjälpsamma. Och att bli hembjuden till dem är alltid lika trevligt och gott.

Och diskussionerna blir ofta mångfacetterade, här är det inte det politiskt korrekta som gäller - här vågar man tala om alla typer av problem utan att göra det enkelt för sig. Denna gång var vi häpnadsväckande många nationaliteter med med tanke på antalet gäster: England, Tyskland, Polen, Irak och Sverige. Det blir goa diskussioner i en sådan grupp.

Och via A&A bjudningar har vi lärt känna nya människor som i sin tur resulterar i att på söndag åker vi på födelsedagskalas till denne gentleman i rött.

En kycklingsallad gjord av Gudar (Ann i detta fallet). Så himla gott.

Avlopp är inga kul grejer här. Enligt Jackie, som sköter underhåller på Palm Bay View, lägger man ner avloppsrör i marken idag på samma sätt som man gjorde på Jesu tid, fast dessvärre var dom skickligare på den tiden än vad dom är nu för tiden. Så stopp i avloppet blir det av och till. Denna gången hade vi tur. Dundervätskan nedan gjorde att några timmar senare rann det i duschen på ett sätt det aldrig tidigare gjort. Notera namnet..

Sen gav vår gamla kyl/frys upp. Den nya kom idag. Det är modellen till höger. Visst är det smart att frysskåpet är längst ner. Där är man ju inte så ofta.

Och imorgon kommer rörläggaren för att ta reda på varför vi inte får upp värmen ordentligt på varmvattnet. Tur för oss att arbetskraft är billigt här.

Och plötsligt kommer en hälsning från en annan del av Medelhavet. Min kära syster och svåger är en vecka i sin lägenhet i Antibes. Så här härligt har hon det.

Och på en vingård hittade Tomas denna bil som enligt uppgift nästan fick min svåger att svimma av lycka. Ryktet säger att han vill ha en sån.......

En annan dag promenerade vi runt byggföretaget Carringtons område. Vackert. Där byggs som bara den. Vad annat är att vänta. Och hus/lägenheter som idag bara är på betongskelettstadiet än så länge är mer än 50% redan sålda.

Lite bilder från omgivningarna.

Och clementinerna kan plockas om några veckor.

En dag sa Ann & Alan att nu är det dags att visa er Famagusta och var man kan handla smart. Det finns också några ställe som man måste känna till så en heldag passar bra. Gissa om vi sa "ja"......

Här poserar Alan med två vackra kvinnor utanför den stora Moskén i Famagusta.

Den var tidigare en kyrka men är idag en Moské.

Ännu en gubbe som har det bra.

Så storartat vacker.

Eder utsände på sitt livs första Moskébesök.

Två förtjusande färgkordinerade kvinnor.

Detta träd är väldigt gammalt.

Moskén.

Fikasugna. A&A visste precis vart vi skulle gå. Som ett gammalt anrikt konditori på 50-talet.

Bakverk i överflöd.

Den vill jag ha.

Så gott, så gott......

......vilket detta förtjusande par bekräftar.

En man på vandring.

Bakverk som konst.

Middagsdax i ett stort varuhus. Asiatiskt. Den bästa "Fastfood" jag någonsin ätit. 275 SEK för fyra.

Ge mig min portion omedelbart, jag är hungrig!

Sehr smaschkich!

Så här glad är man när man ätit god asiatisk mat.

Plötsligt hände det!

Tempen sjönk betydligt och vinden tilltog.

Men det hade det goda med sig att det blåste bort allt dis som låg över havet. Och plötsligt uppenbarade sig Turkiet 7 landmil bort. Jag har aldrig sett det så tydligt som denna gång.

Riktigt klara dagar under vintern kan man se billyktor på andra sidan.

Snacka om "klart väder".

Så kom kvällen även denna dag.......

...och vinden mojnade...

....och solen skapade magi ännu en gång.

Vi har aldrig varit ute och ätit på restaurang så mycket som vi gjort denna höst. Förklaringen är naturligtvis den billiga liran. Så det fick bli ELEXUS ännu eng gång. Nu tillsammans med kära grannarna Ann och Allan. Det fick bli 13-rätters igen. Vi åt kungligt för 300 SEK pp. Lite dyrare men så fantastiskt gott

Ömhet på restaurang.

Fortfarande en viss kyla i vinden men helt otroliga klara färger.

Dax för den dagliga promenaden.

Ner för alla de 60 trappstegen.....

....och upp till husen på höjden.

Vår vandring bjuder på fin utsikt.

Det var nästan så att jag tog en, men man stjäl inte här nere. Inte ofta i alla fall.

Under de blåsiga dagarna föll stort som smått.

Vårt område heter Palm Bay View. Vi köpte 2014 och några år efter vårt köp byggde

Nadav (vår segeläskande entreprenör som skapat vårt område).......

......ett nytt komplex som heter "Deep Blue".

Det tog inte särskilt lång tid förrän alla lägenheterna var sålda.

Dom kostade från 600000 SEK och det måste man väl säga är ett högst rimligt pris för en ny lägenhet med panoramautsikt över medelhavet.

Och nu händer det igen. Nadav bygger ett nytt komplex på området som heter Vita Village

(Klicka på namnet för mer info)

14 lägenheter skall det bli och två villor. 10 lägenheter är redan sålda.

Det jobbas till sent fram på kvällarna och även på helgerna.

Allt görs på plats, inget prefabrikerat här. Inflyttning i augusti 2019.

Entreprenör Nadav och den svenske pensionären Bosse

En viss "look alike" kan anas.........

"Vad skall vi hitta på idag?"....säger vi lite då och då. Och visst, det är trevligt att åka ut och upptäcka Norra Cypern. Det är ett rikt kulturland. Men mångas gånger behöver man inte hitta på så mycket. När ens inre taggar ner och lugnet lägger sig över vardagen, då är det underbart att sitta ute på "plattan," läsa en bok och lyssna på vågorna.

Och eftersom det är skördetid nu och priserna

märkligt låga på frukt och grönt....

.....kan man med fördel frossa i clementiner.

Vattnet här nere är väldigt kalkhaltigt och det innehåller även rikligt

med sediment som ställer till det för de mest vardagliga saker.

- Plötsligt är trycket väldigt lågt i kranen. Skälet är att små partiklar korkat igen filtret. Byt filter!

- Plötsligt slutar det inte rinna på toan när man spolat. Skälet är att små partiklar gör att själva spolningsmekanismen kärvar. Byt spolningsmekanism!

- "Varför har vi inget varmvatten nu då?

Jo, solpanelen på taket har gett upp efter tio år. Byt solpanel!

Rörläggaren löser det, tack och lov, och sätter för säkerhets skulle dit en ny doppvärmare i tanken. Den hjälper vattnet att bli varmt när solen inte lyckas fullt ut.

- Jamen, varför måste garderobsdörren lägga av nu då?

Den 10 år gamla plasthjulet har lagt av. Byt hjul!

- Var kan man köpa sådana då?

Spaningen ger vid handen att det blir till att åka till Famagusta.

Och där fanns det resurser som nästan passade.

Efter mycket meck och möda och ett antal timmar senare fungerar det som det skall igen.

Leve Gorillalimmet!

Allan, vår granne, som bott här i tio år säger att "det är alltid något som pajar varje år."

Och så är det, men det hjälp att få.

En ny dag. Nya tag. Först frukost på plattan (Det låter väl inget vidare, det där med plattan, men vi har inget bättre namn så det får duga). Och vädret på plattan är faktiskt strålande. Idag 26C vid frukostdax.

Vi har en längre tid hör talas om att det öppnat en vingård på Norra Cypern, den första i sitt slag här. På södra sidan finns ett flertal men här har det varit noll. Tills nu. För nu har en Israel, en Amerikan och en Engelsman satsat stort och startat en vingård upp i bergen, väster om Kyrenia som heter Gillham Vineyard. (Klicka på namnet för mera info).
Eller som den trevlige portiern kallade den: Hidden Heaven.

Och det kan man verkligen säga för här var vackert så det räckte.

Entrén.

Vacker kvinna i porten.

Flera av rankorna hade redan skördats och gick därmed till vila.

Här är också hotell och restaurang.

Entrédörr.

Och i fjärran skymtar medelhavet.

Ewa på väg till restaurangen.

Det var gott.

Priset var mer än rimligt och dom bjöd på Cuppocinon.

Full kapacité nås om ett antal år. Målet är 50000 flaskor. Fast än så länge ligger produktionen på blygsamma 1700. Hoppas verkligen dom klarar att nå sitt mål hyfsat snart. Vi vill se mer av sådana här anläggningar på Norra Cypern.

Vi lovar att återkomma snart.

Vi hade läst om att en "strandpromenad" invigts i Lapta, någon mil väster om Kyrenia. Vi var där förra året men inte hittade vi någon strandpromenad då inte.

Men denna gången hade bättre tur. Här var den ju.

Och efter en liten vandring dök denna sympatiska restaurang upp.

Placeringen är inte mindre än magisk!

Strandpromenaden är ganska lång och idag gick vi bara en liten bit.

Men den sticker iväg en bra bit och förbi denna lilla hamn......

och ännu längre....

På vägen hem åkte vi upp till det gamla klostret Bellapais. Vi ville kolla om det var några konserter på gång. Och visst var de det. Så på Tisdag blir det en gitarrafton i stora salen i klostret.

1. Omgivningarna här uppe är vackra.

2. Omgivningarna här uppe är vackra.

3. Omgivningarna här uppe är vackra.

Kunde inte låta bli att plåta denna gudomligt vackra kruka/blomma.

Notera gärna att ett skott har letat sig ner på marken och slagit rot.

Här blir mörkt ganska tidigt, runt 18 tiden. Fortfarande kan man sitta ute på kvällen men det kräver en extra tröja. Runt 19C har det varit ett flertal kvällar nu.

Och då händer det att sådana här decimeterstora kamrater dyker upp på spaljén.

Trivsamt på nåt sätt, även med kväll.

Vaknar till ännu en strålande morgon. Svårt att förstå att det är den 2 november, men så är det.

Bergen välkomnar dagen med sina skarpa konturer.

Jag har den stora lyxen att bli väckt av Ewa varje morgon med budskapet om att frukosten är klar.

Jag behöver bara "morna" mig och ta på mig hyfsat anständiga kläder och sen äter vi tillsammans frukost ute. Då brukar klockan vara 9.30 och tempen ligga runt 26C. Så även denna dag.

Frukosten är avslutad...

....och nu inställer sig frågan vad dagen skall bära i sitt sköte. Skall vi kanske åka in till Nicosia som vi talat om så många gånger och passa på att gå över gränsen till den södra sidan också. Jo, så gör vi. Glöm inte passen!

Åkte in till Kyrenia och tog bussen därifrån. Biljett t.o.r. Kyrenia-Nicosia kostade 14TL pp, alltså inte fullt 25 SEK för en resa som tar ca. 40 min. en väg. Sen kanske bussarnas standard lämnar mycket i övrigt att önska, men vadå....... så här går fint också.

Från buss-stationen till gamla stan att det kanske 10 min att gå. Perfekt.

Först lite mat nära gränsen mot söder. VAA.... priserna var plötsligt i Euro och det var svensk nivå med råge. Hallå, vad hände nu.......

Intressant att se hur det ser ut här, i gamla stan, på både norra och södra sidan.

Och man inser snabbt att det är den gamla vanliga turistkommersen.

Och plötsligt känner jag mig så tacksam över att bo i en mera agrar miljö.

Hur kul är detta...........

Nåväl, vi går väl över till södra sidan då. Här är gränsstationen.

Kort kö och inga problem alls att ta sig över.

Ja, då var vi alltså i EU igen.

Ett café inne i gränden flankeras av en enorm Bougainvillea

Samma gamla kommers som på norra sidan. Visst är man mätt på sånt här....eller i varje fall jag.

Och kolla vad vi hittade........

Nää, besöket i söder blir inte så långvarigt.

Tillbaka genom tullen igen. Lite större kö från söder men väntan blev inte särskilt lång.

Så vandrar vi tillbaka till buss-stationen.

Och man slås av att turistkontoret är faktiskt riktigt charmigt.

Tillbaka till Kyrenia där bilen står parkerad för att ta oss tillbaka till vår lägenhet på Palm Bay View.

Å så skönt att komma hem igen och njuta av tystnaden och vågornas brus.

Tror bestämt att jag börjar bli en riktig lantis.

Här är allt som oftast sol, men ju längre fram på året vi kommer dess mer kommer enstaka regn och åskväder och blåsten tilltar. Men i ett Svenskt perspektiv är det väldigt "lindrigt".

Oftast är det fint nästa dag eller ibland efter några timmar.

Men oväder kan det bli och då kan det rejält. Här mörknar det på.

Himmel och hav "svartnar" tillsammans.

Men snart lättar det.

En dag blev vi hembjudna till vännerna Sara och Bosse.

Dom bor på Carringtons område, 10 minuter från oss. Där serverades grillad korv och bröd.

En riktig höjdare. Det fanns t.o.m. Bostongurka. Det är alltid lika trevligt att träffas.

Och Femfingerberget gjorde oss påminda om att det fanns.

Bosse in action.

Och kvällen sänkte sig....

...och det blev riktigt mörkt. Men området lyste vackert.

Det är den 6 november då jag skriver detta. Lite svårt att förstå. Frukosten blev lång ute på plattan.

I 3 timmar lät vi oss väl smaka och filosoferade om stort och smått.

Vi insåg att solskyddsfaktor 30 är lagom denna novemberdag.

Alldeles klart över havet och 25C i luften. På fredag väntar Sverige.

Det blir roligt att komma hem till våra nära och kära efter drygt 4 veckor här.

Men det blir inte lika roligt att byta detta underbara klimat mot det svenska.

Jag har aldrig hört talas om honom tidigare.....

.....men på tisdagskvällen skulle han ha en konsert uppe i det gamla klostret Bellapais.

Vi skaffade biljetter á 90SEK och åkte dit i kvällningen.

Ännu en gång förförde det gamla klostret oss med sin skönhet.

Konserten var 20.30 och redan 20.00 började folk strömma dit.

Den stora salen blev nog fylld till 75-80%. Det var visst fler än vi som ville avnjuta detta.

Framme på scenen stod endast en pall...och en flygel vid sidan om, en Bösendorfer! Dom förstår sig på kvalitet uppe på Bellapais. Men nu var det gitarr som gällde, inte flygel.

Och så kom han då, SANEL REDZIC.

(Klicka på hans namn för att höra honom spela)

Han inledde med Mozart. Vilken makalös skicklighet.

Vi förstod att framför oss satt en artist av världsklass.

Och han berättade om de stycken han framförde och satte dom i sitt sammanhang.

Strålande bra blir omdömet. Skicklighet och känsla skapade magi.

Nu drar det ihop sig.

Om två dagar bär det hemåt till kalla norden, därav kanske denna svårmodiga min.

Idag åt vi frukost på plattan igen. Blå himmel, blått hav och 25C. Det blir aldrig tjatigt.

Måste ännu en gång säga att det är svårt att förstå att vi är en god bit in i November.

Här är skillnaden.

Här blommar som aldrig förr. Trodde faktiskt inte att det

kunde vara så här fint så här så sent på året.

Detta är min favoritblomma här nere. Den luktar lika gott som den är vacker.

Vad den heter? Ingen aning tyvärr.

Vet någon av er vad den heter så tar jag tacksamt emot denna information.

Skulle vi verkligen göra det en fjärde gång? Jo, det skulle vi......

Den Asiatiska restaurangen på Elexus är så himla bra så det fick bli en 11-rätters igen.

Vi började med en het soppa och sen kom rätt 2-6 in. Aj vad det är gott.

Glada och mätta åkte vi hem och insåg att nu är det en dag kvar.

Sist dagen blev det mest praktiska bestyr. Men en sväng in till Kyrenia hann vi med och fick oss en lunch på vårt favoritcafé i gamla stan. Sen åkte vi helt enkelt och köpte bubbelplast.

Lite ömtåligt gods behövde tas om hand inför hemresan.

Och med detta avslutar vi denna höst-vistelse på Norra Cypern. En vistelse för både kropp och själ i ett klimat som överglänser de flesta Svenska somrar, fast i okt-nov.