måndag 1 maj 2017

CYPERN I APRIL 2017 (Skapad i maj 2017)

Vi hade inte varit i vår lägenhet på Cypern sen i september förra året. Tanken var att det skulle dröja ett år till vi kom nästa gång. Skälet till att inte åka till Cypern i vår var att vi tänkte hälsa på Simon och Ebba i Sacramento.


Men se, så blev det inte alls 😞 för min rygg blev min plåga redan i november, med påföljd att jag varit sjukskriven sen december. Efter många läkarbesök, röntgen och läkarbesök igen kom jag till slut till IFK-kliniken och fick träffa rygg- och höftgurun Leif Svärd. 


Beskedet var entydigt. Mina smärtor som kommer från en musiker-skadad rygg sen trettio år tillbaka med tre skoliosböjar som följd går inte att operera. Så jag blev sjukskriven fram till siste maj då jag går i pension. 


Efter att ha sett denna vy, mina egna ben vilande på en pall i sängen, större delen av dagarna i fyra månader blev behovet av miljöombyte väldigt stort. Ewa 💕 måste jobba men jag packade mina väskor på hennes inrådan, fyllde på med kraftfulla smärtstillande medel och chansade. 


Måtte flygresan fungera… Tack och lov – det gjorde den.  



Maten var förträfflig.


Den 18 april landade jag på Ercan, Norra Cyperns flygplats. 


Vilken känsla att lämna grå himmel, regn, +3 och blåst för att mötas av blå himmel, sol och + 24. 


Jag hade hyrt en Ford...


….. skojar bara.. denna bilen ska det vara, vilken väl var så där lagom smart. Att krångla sin in en in liten låg bil med värkande rygg gjorde varje bilfärd till ett äventyr. Men med en vilja av järn och ett gäng kemiska substanser gick detta bra. (Trots att Forden längst upp är ännu lägre än den hyrda hade det gått bättre med den...jag lovar. Då hade jag nämligen gått in en gång och sen aldrig gått ur 😃).


Efter 45 minuter bilfärd över bergen närmade jag mig Esentepe och vår lägenhet.



Väl där slog alla intryck till. Underbara blommor och dofter mötte mig och ljudet av vågornas brus när jag klev ut på tomten gjorde mig alldeles lycklig. 


Och så stor lavendeln hade blivit…. 



Och ogräset var så vackert.....


...........och palmen. Jag kan inte nog säga hur mycket vår lägenhet här betyder för oss. 


Vi har alldeles underbara grannar i Ann och Alan och att träffa dom igen var härligt. Så omsorgsfulla, och så vänliga. Och skrattet är aldrig långt borta 😆


Efter några dagar åkte jag in till den lilla hamnstaden Kyrenia. När bankbesöket var avklarat så bar det av till hamnen och den utmärkta restaurangen Sandals.




Turkiska liran står lågt för tillfället och det gör att denna lilla måltid inte kostade mer än ca. 80 kr.


Bort från stan och hem till hav och trädgård. Det olivträd som vi planterade för några år sen och som vi trodde stendog visade plötsligt tecken på liv igen. Se vad som växer nere vid roten.........


Och här tillbringade jag största delen av min tid. 
Och det var ingen större uppoffring





Utsikt från tomten





Inne på området





Poolen och området där omkring har fått en behövlig uppfräschning.






Två dagar i rad bjöd Ann och Alan in mig på Barbecue. Och var det inte Barbecue så var det kaffe och nybakt kaka. 


Fick nu tillfälle att träffa flera nya vänner som jag inte mött tidigare.






Vår värd med grillhandske och öl i högsta beredskap.


Här diskuteras musikens underbara värld


Värdinnan och några av hennes gäster


Maestro i grilltagen. Han är iakttagen.


Vad dricker en engelsman mest av allt? Rätt svar är öl!





"Jag vill också smaka"


"Mums! Det här var gott"!


Världsproblemen löses här och nu 😀


Vår trädgårdsexpert levererar. Vi känner oss hedrade  att han skall engagera sig i vår trädgård 😊



Cherioo...


Hej Zahir.


...undrar vad som sägs här....verkar intressant....



En Renault 12, redo att frakta allt från jord och växter till folk och fä.
I så gott som nyskick! En Renault 12 dör aldrig. Den repareras enbart.


Festen varade långt efter det att solen gått ner.

En söndag åkte jag och våra vänner Sara och Bosse från Göteborg till rest. "Waterfall" (som ligger i området Pine Valley) och åt en utsökt söndagsmiddag / grillbuffe för 80 svenska kronor inkl. dryck. 


Därefter åkte vi hem till deras fina lägenhet i "Sea Magic Park" och avnjöt kaffe med hembakad kaka. Och lite senare i veckan kom dom till Palm Bay View för en klassisk fika. Ann var på bussresa men Alan slöt upp. Vi fick en fin stund ihop.




Efter 11 dagar med sol och värme var det dags att åka tillbaka till Sverige igen.
Tack för denna gång kära Cypern. Vi ses i september...och då är både Ewa och jag pensionärer 




😄