----- 21-12-21 ----
----- 21-12-20 ----
Liran fortsätter att falla
Den turkiska liran fortsätter rasa med växelkurser som slår rekord på den första handelsdagen denna julvecka. I morse handlades liran mot US-dollarn på 17,90, Sterling/TL på 23,85 och Euro/TL vid 20,55.
Turkiets president Erdogan sa i helgen att han hade för avsikt att fortsätta sin politik med låga räntor och tillade: "Förvänta dig inte något annat av mig. Som muslim kommer jag att fortsätta att göra vad som krävs. Detta är regeln".
Följ lirans kurs gentemot kronan genom att KLICKA HÄR
(Källa: LGC-News)
Visste du att Norra Cypern har en alldeles egen biltillverkare? Jo, så är det. Bilen heter GÜNSEL. Man ligger alltså i nivå med Sverige som idag också bara har en alldeles egen personbilstillverkare i landet, nämligen KOENIGSEGG från Ängelholm. Assar Gabrielssons skapelse Volvo som en gång i tiden var en ursvensk stolthet ägs idag av Kinesiska Geely Holding. Och SAAB har som bekant gått i graven.
Det bör väl tilläggas att KOENIGSEGG är en bil i det absolut högsta segmentet, långt förmer än den förnämliga rashingsten från Modena, Ferrari, eller den frustande tjuren från Sant'Agata, Lamborghini. Båda från Italien.
Följ lirans kurs gentemot kronan genom att KLICKA HÄR
(Källa: LGC-News)
----- 21-12-16 -----
Norra Cyperns alldeles egna bil
Visste du att Norra Cypern har en alldeles egen biltillverkare? Jo, så är det. Bilen heter GÜNSEL. Man ligger alltså i nivå med Sverige som idag också bara har en alldeles egen personbilstillverkare i landet, nämligen KOENIGSEGG från Ängelholm. Assar Gabrielssons skapelse Volvo som en gång i tiden var en ursvensk stolthet ägs idag av Kinesiska Geely Holding. Och SAAB har som bekant gått i graven.
Det bör väl tilläggas att KOENIGSEGG är en bil i det absolut högsta segmentet, långt förmer än den förnämliga rashingsten från Modena, Ferrari, eller den frustande tjuren från Sant'Agata, Lamborghini. Båda från Italien.
I denna liga tror jag aldrig vi någonsin kommer att hitta GÜNSEL men vad gör det – detta blir en bil för folket, en transportör från A till B medan vår Ängelholmstillverkade stolthet har helt andra ambitioner….och priser. Under 20 miljoner svenska kronor lär du knappast få en KOENIGSEGG. Och även om du skulle ha pengarna är det tveksamt om du kan få tag i en ändå, dom brukar bli slutsålda redan vid presentationen. Nåväl, tillbaka till GÜNSEL.
Det är Prof. Dr. İrfan Suat Günsel som är vd för bilföretaget som bär hans efternamn. Om namnet verkar bekant så var det İrfan Suat Günsel far som grundade Near East University i norra Cypern. Så här presenteras bilen:
"GÜNSEL är en helt elektrisk bil som passar i hjärtat av Medelhavet med sina produktionsprocesser, fabriksområde och miljövänliga funktioner. Som familjen Günsel har vi varit verksamma inom utbildningsområdet i cirka 45 år. Vi är glada över bilen GÜNSEL, som vi konstruerade genom att använda den vetenskapliga produktionen och FoU-kraften från Near East University”.
GÜNSEL ställdes ut för första gången på MUSIAD EXPO 2020-mässan i Istanbul i november 2020 och nu ställs den ut på världsutställningen för elektriska fordon, London EV Show som öppnade i Business Design Centre i norra London den 14 december och avslutas idag, den 16 december.
Bilen har utvecklats av turkiska ingenjörer. Under utvecklingsprocessen tecknades avtal med mer än 800 leverantörer från 28 länder för tillverkning av GÜNSEL. Så ambitionen är att bilen skall säljas i ett flertal länder, inte bara i Turkiet och TRNC.
Den är 100 procent elektrisk och kan köras 350 kilometer utan att laddas vilket ligger väl i nivå med många andra etablerade små elbilar, tex. Renault Zoe. Bilens motor är på 185 hk. Det är ingen racerbil vi talar om, den når 100 km i timmen på blygsamma 8 sekunder och toppfarten är elektroniskt begränsad till 170 km i timmen. Batteriet kan laddas på bara 20 minuter med höghastighetsladdning (800 V). Med standardladdning tar det sju timmar.
Produktionen av bilen som designats på norra Cypern kommer att börja i slutet av 2022 och 2027 skall produktionstakten vara uppe i 40 000 tillverkade bilar per år. Syftet är att tillverka bilen på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Låt oss hoppas att den håller god kvalitet, både i känsla och uppbyggnad, och att den skall klara de vedertagna krockprov som i princip alla bilfabrikanter utsätter sina bilar för idag. 5 stjärnor i EURO NCAP vore önskvärt.
Och som den bilnörd jag är tycker jag att rent utseendemässigt ser den ut som en riktigt trevlig liten bil. Nu gäller det att infrastrukturen hänger med så att man kan erbjuda laddställen runt om på ön. Mig veterligt finns det ännu inte särskilt många ännu.
Den är 100 procent elektrisk och kan köras 350 kilometer utan att laddas vilket ligger väl i nivå med många andra etablerade små elbilar, tex. Renault Zoe. Bilens motor är på 185 hk. Det är ingen racerbil vi talar om, den når 100 km i timmen på blygsamma 8 sekunder och toppfarten är elektroniskt begränsad till 170 km i timmen. Batteriet kan laddas på bara 20 minuter med höghastighetsladdning (800 V). Med standardladdning tar det sju timmar.
Produktionen av bilen som designats på norra Cypern kommer att börja i slutet av 2022 och 2027 skall produktionstakten vara uppe i 40 000 tillverkade bilar per år. Syftet är att tillverka bilen på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Låt oss hoppas att den håller god kvalitet, både i känsla och uppbyggnad, och att den skall klara de vedertagna krockprov som i princip alla bilfabrikanter utsätter sina bilar för idag. 5 stjärnor i EURO NCAP vore önskvärt.
Och som den bilnörd jag är tycker jag att rent utseendemässigt ser den ut som en riktigt trevlig liten bil. Nu gäller det att infrastrukturen hänger med så att man kan erbjuda laddställen runt om på ön. Mig veterligt finns det ännu inte särskilt många ännu.
(Källa: LGC-News samt undertecknad)
----- 21-12-15 -----
Euro på Norra Cypern?
(Texten är uppdaterad från igår)
Jag har skrivit en hel del på senare tid om lirans värdetapp gentemot andra valutor. Det kanske kan synas lite tjatigt men för mig är det ett av grundfundamenten i det turkcypriotiska samhället som darrar just nu. Blir det inte ordning på detta väntar än svårare tider för den inhemska befolkningen. Och problemet blir inte mindre av att man inte själva kan påverka den penningpolitik som ger detta ras. Problemet finns istället att hitta i Turkiets politiska förhållningssätt till marknadsekonomi som går tvärt emot vedertagen ekonomisk praxis.
Liran har tappat 22 % av sitt värde sedan 2020 och är 94 % svagare än i slutet av juli 2018. I och med detta katastrofala tapp dyker nu frågan upp i olika sammanhang om det inte är dags för Norra Cypern att lämna den turkiska liran och istället gå över till euro.
Texten nedan är min sammanfattning av ett antal artiklar jag läst när jag googlat runt i ämnet på olika forum. Längst ner finns källhänvisningar.
Värdetappet för den turkiska liran gentemot utländsk valuta har varit extremt och köpkraften har mer eller mindre kollapsat för den vanlige turkcyprioten. Ett exempel är priset på bränsle som har ökat med 79 procent på 1 år. Och igår höjdes priset på bensin och gas igen. De nya priserna är:
95 oktanig bensin höjd från 10,37 TL till 11,65 TL. (Pris i kronor med aktuell kurs: 7,34)
98-oktanig bensin höjd från 10,58 TL till 11,89 TL. (Pris i kronor med aktuell kurs: 7,49)
Euro diesel höjd från 10,09 TL till 11,23 TL. (Pris i kronor med aktuell kurs: 7,07)
Och kostnaden för hushållsgas går samma väg. Kostnaden för en 10 kg flaska har ökat
från 140 TL till 180 TL. Det är den största ökningen de senaste två åren. Det har skett nio prisjusteringar på inhemsk gas på flaska under de senaste två åren.
På grund av värdetappet för den turkiska liran och med den påföljande prisinstabiliteten som orsakats av den penningpolitik som genomförts i Turkiet, har nu frågan kommit upp på den politiska agendan om att använda en mer stabil valuta istället för liran, nämligen euron.
De tre största fackföreningarna på norra Cypern marscherade i förra veckan för att protestera mot de ökande levnadskostnaderna som den ständigt devalverande turkiska liran åstadkommit och därmed en ökande arbetslöshet och fattigdom.
Och handlare i Kyrenia har protesterat mot den extraordinära deprecieringen (nedskrivning av värdet på en kapitalvara eller annan tillgång) av den turkiska liran och sagt att en övergång till euro vore att föredra. Handlare från många olika sektorer, kläder, restauranger, marknader, juvelerare med flera menar att eftersom merparten av deras varor importeras så är deras utgifter främst i utländsk valuta som dollar, pund och euro medan inkomsterna är i lira.
Handlarna hade hoppats kunna återhämta sig från sina förluster efter den lockdown som genomfördes på grund av pandemin. Detta skedde också under en kort period då både lokalbefolkning och turister återvände till butikerna. Men så skenade tappet för liran och lokalbefolkningen drabbades hårt av växelkurserna vilket fick till följd att deras köpkraft mer eller mindre upphörde. Och tomma butiker behöver ingen arbetskraft vilket i sin tur innebär uppsägningar.
Eftersom priserna på nödvändiga varor stiger förespråkar nu ekonomer på Norra Cypern att den turkiska liran bör släppas till förmån för euron.
Eftersom priserna på nödvändiga varor stiger förespråkar nu ekonomer på Norra Cypern att den turkiska liran bör släppas till förmån för euron.
Liran har slagit oönskade rekord på grund av att Turkiets president Erdogan står fast vid att "kämpa kriget mot räntorna till slutet".
Det främsta oppositionspartiet, CTP, har länge kämpat för en övergång till euron. Ekonomer hävdar att detta skulle vara tekniskt möjlig, men ett politiskt beslut måste fattas.
Detta har fått den turkcypriotiska ekonomin att krossas under lirans kollaps med en livsmedelsprisinflation som nådde 37,4 % i september.
Mustafa Besim, professor i ekonomi vid Eastern Mediterranean University, säger att det enda hindret för övergång till euro är rädslan att förmedla detta till den politiska ledningen i Turkiet.
Det främsta oppositionspartiet, CTP, har länge kämpat för en övergång till euron. Ekonomer hävdar att detta skulle vara tekniskt möjlig, men ett politiskt beslut måste fattas.
Mustafa Besim, professor i ekonomi vid Eastern Mediterranean University, säger att det enda hindret för övergång till euro är rädslan att förmedla detta till den politiska ledningen i Turkiet.
Mustafa Besim
Övergången till euron är tekniskt sett genomförbar men det krävs ett stort kom politisk mod. Han resonerar vidare ungefär så här……
Vi hade en enorm devalvering 1994, en bankkris 2000, en valutakris 2001, men då hade vi tur för det fanns positiva krafter i rörelse. FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annans hade en plan för ett enat Cypern 2004 (som dock inte genomfördes på grund av att Grekcyprioterna röstade nej) och Turkiets allt tydligare stabilisering hjälpte till att återhämta ekonomin på en relativt kort tid. Men nu finns det inga sådana positiva faktorer. TRNC är i den turkiska lira-zonen, våra förbindelser med Turkiet är obestridda, det är vår supporter, vår garant. Men antingen löser Turkiet problemen eller så måste vi hitta en lösning som passar just för oss. För som det är nu riskerar landet att gå under. Ekonomerna har sagt sitt och nu måste politikerna ta beslutet.
I en kommentar till Financial Mirror sa ekonomen Mertkan Hamit att de enda som inte accepterar utländsk valuta inom TRNC är den offentliga sektorn. De tre ledande sektorerna – fastigheter, högre utbildning och turism – använder redan euron. Hamit hävdar vidare att det är praktiskt möjligt att anta euron och det har gjorts tidigare av länder som inte är med i Europeiska unionen.
Eftersom det ensidiga antagandet av euron ägde rum i Montenegro och Kosovo, tror jag att detta också kan vara möjligt för oss, vilket gör att vi också kan lätta på inflationstrycket.
Han tillade att det finns dock många aktörer i denna process, inklusive Republiken Cypern (grekcyprioter) och Europeiska centralbanken. Men eftersom vi talar om en mycket liten ekonomi i jämförelse med euroområdet skulle ett gradvist införande av euron vara en möjlighet. Han tror att det kontinuerliga trycket till följd av lirans kollaps i norr kommer att sätta sina spår på den turkcypriotiska politiska scenen, särskilt med tanke på att det är ett allmänt val i januari.
Jag förväntar mig långsiktiga effekter på politiken och relationen med Turkiet. Om Turkiet fullföljer sin ekonomiska agenda (med sänkta räntor) kommer ytterligare polarisering mellan det vanliga folket och de styrande partierna att uppstå.
Liran har som sagt tappat 22 % av sitt värde sedan 2020 och är 94 % svagare än i slutet av juli 2018. Om situationen består kommer både de turkcypriotiska myndigheterna och många turkcyprioter själva att vara benägna att avyttra mark för att få in behövlig valuta.
(Källor: LGC-News, Financial Mirror, Kibris Postasi)
----- 21-12-13 -----
Ännu en räntesänkning i sikte?
Globala centralbanker, särskilt Turkiets centralbank, kommer att vara i fokus på marknaderna denna vecka. Europeiska centralbanken, Bank of England och Fed kommer att meddela sina räntebeslut denna vecka.
Då jag idag kollade lirans växlingskurs gentemot den svenska kronan var det ”all time low”. Klicka här så ser du den dagsaktuella kursen.
President Tatar har träffat Colin Stewart
President Ersin Tatar träffade FN:s särskilda representant på Cypern och chefen för UNFICYP Colin Stewart som tillträdde sina nya uppdrag förra veckan.
Tatar underströk för Stewart vikten av suveränitet för turkcyprioterna med tanke på att de var ett separat folk, med en demokratisk stat på Cypern.
Han sa till Stewart att överenskommelse och samarbete mellan de två cypriotiska samhällena var möjligt. Tatar påpekade att det inte kommer att bli några officiella förhandlingar förrän suverän jämlikhet och lika internationell status har accepterats.
Stewart sa att han hade ett "bra möte" med Tatar och att han vill utveckla en nära arbetsrelation och vara en konstruktiv partner. Han betonade att han hade lyssnat på den turkcypriotiska sidans perspektiv på Cypernfrågan och att han alltid respekterade alla parters ståndpunkter.
Stewart undvek dock att svara på en fråga angående ensidiga borroperationer utförda av den grekcypriotiska sidan i östra Medelhavet. (Källa: LGC-News)
Det var minsann ett annat ljud i skällan då Turkiet ensidigt borrade efter olja och gas. Dom fördömdes då starkt för sitt tilltag av både EU och FN. (Min anm.)
----- 21-12-03 -----
Risk för inställd kollektivtrafik
Det kommer inte att finnas någon kollektivtrafik tillgänglig från och med måndag om inte diesel levereras på lördag, sa ordförande för Cyperns turkiska kollektivtrafikförbund. Han uppmanade regeringen att ta itu med denna fråga omgående.
Han sa vidare att det berodde på att leveranstankern inte hade anlänt. Men andra källor uppger att lager hamstras i väntan på prishöjningar.
Bristen kommer att påverka alla i den offentliga och privata sektorn inklusive studenter som behöver transport, varnade han. (Källa LGC-News)
----- 21-12-01 -----
Lite om Lirans situation
Väl hemkommen till Sverige igen anpassar man sig förvånansvärt snabbt till både prisnivå och väderlek. Men tankarna går hela tiden tillbaka till mitt andra hem på Norra Cypern och hur det är där. Nedan följer en reflektion på valutan utifrån att ha scannat av ett antal sajter på nätet idag. (Källhänvisning i slutet av artikeln).
Men först en bild på Alan vid vår entré. Så hjälpsam, så trevlig och alltid så tillmötesgående.
Och att ha Jackie som ansvarig fastighets och områdesförvaltare med Alan vid sin sida och därtill Nasib, vår fantastiske Gardener och allt i allo, det är guld värt.
Alan
Den turkiska liran har nu sina värsta dagar sedan valutakrisen 2018 efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ett tal hyllade en räntesänkning och sa att hans land utkämpar ett ”ekonomiskt självständighetskrig”,
Valutan föll 15% under en 11-dagars period och bara i november har den tappat nästan en tredjedel av sitt värde.
Valutan föll 15% under en 11-dagars period och bara i november har den tappat nästan en tredjedel av sitt värde.
”Med Guds hjälp och vårt folks stöd kommer vi att gå segrande ur detta krig för ekonomisk självständighet”, säger Erdogan som har varit motståndare till höga räntor under hela sin politiska karriär. Han har de senaste åren sparkat flera centralbankschefer, bland annat i våras då Naci Agbal höjde räntan till 19 procent.
Turkiet har en inflation på mer än 20 procent på årsbasis. Sedan 2017 har den turkiska liran tappat tre fjärdedelar av sitt värde gentemot dollarn. Och i år har den tappat hela 42 procent och under enbart under tisdagen föll liran 11 procent, allt jämfört med dollarn
”Det är som en skräckfilm, det går inte att se någon nedre gräns för liran just nu”, säger Enver Erkan som är analytiker på Terra Investment. "Det enda som kan stoppa fallet är tecken på en mer självständig centralbank i Turkiet men det finns inga tecken på det just nu".
Investerarna klagar på att penningpolitiken blir allt mer irrationell och oförutsägbar i ett land där presidentens inflytande är så starkt. Medan de flesta centralbanker talar om en åtstramning av politiken eftersom den globala återhämtningen driver inflationen, har Turkiet sänkt räntorna med fyra procentenheter sedan september.
"Erdogans kommentarer kan till stor del ses som ett övergivande av försiktighet" säger Ima Sammani, valutamarknadsanalytiker på Monex Europe.
Erdogans popularitet är på en rekordlåg nivå inför valet 2023. Han har sparkat guvernörer som inte lyssnat på hans påtryckningar, hänvisat till religion för att motivera lägre räntor och hånat de ekonomer som ifrågasätter hans mantra om att höga lånekostnader är orsaken till inflation snarare än en broms för prisuppgångar.
"Det är som om de satte ett barn till ansvar för ett kärnkraftverk", sa Kerim Rota, chef för ekonomisk politik på oppositionspartiet Future Party, och kritiserade Erdogans ekonomiska politik.
Erdogans popularitet är på en rekordlåg nivå inför valet 2023. Han har sparkat guvernörer som inte lyssnat på hans påtryckningar, hänvisat till religion för att motivera lägre räntor och hånat de ekonomer som ifrågasätter hans mantra om att höga lånekostnader är orsaken till inflation snarare än en broms för prisuppgångar.
Kerim Rota
"Det är som om de satte ett barn till ansvar för ett kärnkraftverk", sa Kerim Rota, chef för ekonomisk politik på oppositionspartiet Future Party, och kritiserade Erdogans ekonomiska politik.
Erdogans beslutsamhet att driva ner lånekostnaderna har drivit Turkiet in på nytt territorium, med många analytiker som ifrågasätter om detta kommer att påverka hans grepp om makten. Valutans snabba fall driver upp kostnaderna för varor för vanliga medborgare vilket kan utveckla ett missnöje med de styrande bland folket.
Lirans nedgång har fått etablerade institutioner såsom Societe Generale och Goldman Sachs att förutsäga räntehöjningar under första halvåret 2022.
Kemal Kilicdaroglu
Oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu*, vars parti vann kontroll över Istanbul och Ankara i lokalvalen 2019, kallade på tisdagen Erdogan för "en grundläggande nationell säkerhetsfråga för Republiken Turkiet".
"Ni har förvandlat den turkiska liran till en misskrediterad valuta", sa han. "Ni har lagt ut vårt ekonomiska oberoende till försäljning."
*Kemal Kılıçdaroğlu, född 17 december 1948, är en turkisk socialdemokratisk politiker. Han är Republikanska folkpartiets nuvarande partiledare sedan 2010. Han har varit parlamentsledamot för Istanbul sedan 2002.
Förra veckan använde Erdogan det islamiska förbudet mot ocker för att slå tillbaka mot de kritiker som var oroade över en ökande inflationen som närmade sig 20 % förra månaden.
Senast liran bevittnade en längre förlustsvit var 2001, när landet hamnade i en spiral av hyperinflation och skyhöga skulder som till slut fick Erdogans AK-parti till makten.
För att vara säker har turkiska banker byggt upp stora kapitalbuffertar, vilket borde hjälpa till att isolera dem från effekterna av den svagare valutan, skrev Jason Tuvey, senior tillväxtmarknadsekonom på Capital Economics i London.
Den kollapsande liran har också lyft börserna, hetsat fastighetssektorn och ökat landets export. Och visst märks en snudd på manisk byggnation på TRNC tycker er redaktör.
Senast liran bevittnade en längre förlustsvit var 2001, när landet hamnade i en spiral av hyperinflation och skyhöga skulder som till slut fick Erdogans AK-parti till makten.
För att vara säker har turkiska banker byggt upp stora kapitalbuffertar, vilket borde hjälpa till att isolera dem från effekterna av den svagare valutan, skrev Jason Tuvey, senior tillväxtmarknadsekonom på Capital Economics i London.
Den kollapsande liran har också lyft börserna, hetsat fastighetssektorn och ökat landets export. Och visst märks en snudd på manisk byggnation på TRNC tycker er redaktör.
För första gången på sju år har den Turkiska centralbanken ingripit på valutamarknaden för att försöka stabilisera liran som befunnit sig i fritt fall. Centralbanken uppger att de ingriper på grund av ”ohälsosamma” prissättningar, vilka nyligen fått liran att rasa till sin lägsta nivå någonsin gentemot dollarn.
Under förra veckan uppgav president Erdoğan att centralbanken kommer att fortsätta sänka räntorna trots att inflationstakten i november låg på 20 procent.
Lirans kamp mot förtroende fortsätter. Det må vara en glädje, men ack en förrädisk sådan, för oss som har en stark valuta och som njuter av hur billigt allting blivit. Men vad händer med ett samhälle där människor far illa, företag, restauranger och affärer lägger ner, arbetslösheten breder ut sig och mat för dagen blir inte en självklarhet. Ingen av oss, vare sig invånare eller gäster som jag själv på TRNC vill väl ha ett sådant samhälle. Så låt oss hoppas att Liran via en mer omvärldsorienterad penningpolitik uppvärderas till rimligare nivåer.
(Källa: Bloomberg, Financial Times, Omni, The Telegraph samt undertecknad)
----- 21-11-29 -----
Det glada budskapet är inte riktigt lika glatt idag
Så chansa inte - Gör ett Pcr-test innan ni åker till TRNC